Abbildungen der Seite
PDF
EPUB

Bladius

P. V. balatera (alph. bl-) der vorschen gheluyt G. voc. plactera frösch geschray 32.

*+ Bladius s. Badius.

Boas

Blatus s. Blas.

55

*+Blau-cedo s. -eus. -dire s. Blandiri. -do s. Blacterare. *+Blauearum (blan-?) eyn blide

Bladum di korne 37. blada traydt 37. 34. frucht 29. 75.

*+Blanconia s. Blantinea. *Blandir-i, -e vleyn, bidden i. flagitare 38. blaudire vmhüffen (vor amplecti vmfohen) 30. bland-itie schemelich (umged.) redde 45. smeleke rede 37. smäche red 33. smaykch red 27. -ea lof sangh 37. -us eyn zeger des loues 37. sinffmudig (bis) 45. *Blandonia wullena (bl. Ed.) H. Ph. wulena H. S. D. woll-, wallwrcze 40.

*Blan-dus s. -diri. -terare s. Blacterare.

37.

Blau-eus blau 38. -edo blewi 29. -cedo blawhait 30. plauedo plabhayt 33.

Blauipes. baluius (alph. bla-) eyn blafuß 45.

*+ Blausus s. Plausus.
*Blecta s. Beta.

Blesus (cf. Balbus) eyn wlisper () stôterer 37. lisp-endir H. S. D., -under P. V., -er G. voc. eyn lippender 27. wispeln (ptc.) 33.

*Bleta s. Beta.

*Blict-rire gheren alzo drank 38. -ire yesen 29. plictare gern 30. dis

*Blantinea. blanconia eges wyt ponere ad blictrendum stellen also

[blocks in formation]

Blasphem-are, -io bespotten de hilghen; -us (vgl. Subsannatio) eyn spotter goddes 37. blasfem-are honen, hone spreken; -us honlik; -ia i. displicentia honheyt, hon, vnwille, scauer nacht (vgl. Br. Wtb. v. Schauernack. Kil. vv. Schaeuerna-ck, -cken. BM. II 283.) 38. bolumo blestern 17. hierher? plasphemia got vbel handlunge 40.

*Blatanus. bolatanus (alph. bl-, wie 132.) vleer boem G. coc.

Blatea i. genus purpure (cf. Blatta) Gloss. Vgl. holoblatteus Gl. m. biblatea tegmina regni in Chindasvinths Grabschrift (Opera Patrum Toletanorum I77), aus bis blatteus, dißapos, doppeltgefärbter Purpur (E. Hübner in Jahn N. Jbb. 85-6, 9. S. 574-5). -blatta, var. bloxa, brunbasu i. purpura Aelfr.

*Blate-are, -ra, -ro s. Blacte

rare.

Blatta s. Blatea. blact-a eyn nacht fleddermuß 45. ea vledermus 37. placta yfögelin 32.

me gest to der wert deyt 38. blictrum, blutrum P. V. gest 38. P. V. ghest G. voc, yest von win 29. gare i fex 38.

+ Blida blide bolerli da mit man wirft 40. Vgl. Gloss. vv. Fustibula. Machina (bolwerk gl. Gr. Wtb. I 230).

Blit-us s. Beta. -a múlte krut, stvre; -ulum (vgl. Birete) snitlòch 40. *Blix-a, -ia s. Baxea. -em s. Bidental.

*Blut-eus s. Pluteus. -rum s. Blictrum.

Boa, boha bora 30., bea 37. 45., boas 37. lint- 30. 37., lindchraut- P. V. -wurm. nd. -worm. eyn grot slange (bea) 37. (alph. boa) eyn ossenge 45.

Boa lat. rindersuht (ein siechtuom m.) Meg.

Boacio s. Bocio.

Boare, bolire (v. Mugire) bolken also eyn osse 38. belcken G. voc. ochsen rueffen o. lün 33. affen (sic? st. assen; umged.??) ruffen luen P. V.

*Bo-, bou- G. voc., boun- 110., boui- 37. -arium een ossen of koe stal ubi venduntur G. voc. ein ochsen o. kustal 110. ossen-hus; boum -market 37.

*Boas s. Boa.

[blocks in formation]

Boba i. vehemens robur Gl. m. stidh s. Blatanus. Aelfr.

*Bobare. bobat ouis Symb. D., uus boat? Cf. Bombizare.

Bobinare verslachen in seinem herczen 33. bolb-o, -ino aui, freq. -ito pubertili sangwine maculor; bubiarium blot ghangh 37.

*+ Bobinato-r, -res sunt inconstantes bubulci 33. bobirato bosetus eyn vnstede herde 37. Vgl. 142. v. c.

*Bobio grailin p. Symb. D. 278. vgl. u. und Gloss. vv. Bobla. Gubea. Platessa

*Bobire s. Bombizare.

*+ Boborella herczen h. (steht vor † Bobinare!) 33. baborella baborell 34. bobonella bebanell 29.

* Bolb-o, -ino, -ito s. Bobinare. *Bolena. bolenes vischer aller leye 37. balones (alph. bo-) dic. piscatores qui diuersa genera piscium vendunt 76.

Boletus eyn rod swam ł peperlingh 37. peper-, mott-ling, eyn vrucht i. fungus 38. een swam (,) pedden stoel G. voc. buliz, bulis Sm. I 173. (cf. Viscum). poletum ertzredling 40.

*Bolia s. Bovellium.

*B- 52., p-olicium nadel -pain 52., -bein 40. eig. Fingerhut, von pollex? pollitium duymelinck G. voc. Vgl. noch Gloss. vv. Pollici-um, -o. Policon. *+Boli-des, dis s. -s. -re S. Mugire.

Bolis grund schnur 32. eyn spise

*Bobulus siua Sum. s. BM. II 2 vad; bolid-is eyn lode in dem mere

[blocks in formation]

*Bofo s. Sortio.
*Boga, boha s. Boia.

Bohem-ia bemen-, bemer-lant 38. peham land 27. 33. -us peham ebds. beham (moneta) 32.

Boia (cf. Bacca) peynung der bösen 33. sim. 6. 23. halspouga pl. Gf. III 39. (vgl. Baen etc.). boya ysen halte 40. baga rahchinza Gf. II 385. bacis rachinzun Haupt V 201. cf. ags. raccenta catena. baccae i. vincula gemmæ alspoygd (aus halsp-) Symb. F. boga kede, helde 37.

37. -es vorsicher blic (blie?) V. a.

1420.

*.! Bol-ismus s. Bulimus. -lum s. -um.

*Boliuseron ebehy herba 40.
Sehr alte Glosse aus Apulejus Madau-
rensis, s. m. Origg. Europ. S. 262.
*Bolum. bollum wrcz leben
same 40.

*Bolumo s. Blasphemare.
Bolus steyn roze, bete 37.
Bolus armenus rodelsteyn O. san.

[ocr errors]

Bomachus hat ain haupt als ain ochs und den leip und diu schinpain als ain pfert; day tier bedaut die guoten vorpfaffen Meg. S. 123. der ze vil lorwercks tribt 32., vgl. Eutrapelia; X Bouoλóxos, bomol-ochus opffernarr Ki. -chus 49., bomulchus 46. luderer.

Bombal s. Lumbale.

Bombard-a buchs 29. büch 32. ein puchsen schusß 52. -arij buchßenschitzen 125. bombordia turmer (turem?) puxssen 34. manubarda (X manus) handbiß 30. bonibarta (alph. bomb-) eyn swane (hierher?) 45.

Bombasium

*+ Bombasi-um, -a 45 eyn bint wammes 37. wam-baß 33. -buys G. roc. -mas 52. -sel 29. -sche 45. ein vntergoppen P. V. bombeis ib. 3. wombeis 27. bamasium wammesch 33. bamba-saium bambas 34., -cis id. H.S. D. Symb. D. wambosium wammes, iope 38. lumbasium (X lumbale sim.) wammas 32. bombax paumwoll; davon kümt bombasium ain bammais limbasium ain leinein b. Meg.

*+Bomb-ax, -ex, icina speht 40., auis? Xscheter sim. (v. Bombix).

*Bombi-cina, -scus 37. percham 22. 37. barchat 32. reg (aus rog?) barchen 45 scharlaken; -cinum syden wolle of s. werck G. voc. -cina tunica bowelenroch H. S. D. -cinus parichand P. V. -cinator siden- 40. 75., seyden- 52. -weber.

*Bombicin-as. Bombax. -ator

[blocks in formation]

Bombix bom wulle; eyn worm de syden spynt 37. seydinspinne Wien. Voc. 410 H. sim. 9. scheter 155. gombex (gl. Bilis) bomwoll K. V. bombax s. Bombasium.

Bombiza-re, -t apes; bobit aspis Symb. D. bombi-lo aui lud der bezeken; -ratus b. lud 37. -sare verten i. pedere 38. veisten; bumbisare farczen 33.

*+ Bombordia s. Bombarda. Bombus vort 38. bumbus pfarcz 33. fuercz 34.

Bomolchus etc. s. Bomachus. Bona mobilia varen haue 38. varende haue 22.

Bo-, bon-narium bunre Symb. D. *+Bonge (aus bronte? steht nach Bromus) donner 37.

*Bonibarta s. Bombarda.
Bonitas gåtti 29. gude 38.
Bon- s. Bo-narium.
*Bono s. Bubo.

Diefenbach, Novum glossarium,

[blocks in formation]

Bononia ciu. bonon 29. bolonig Oe. V. pononia pononien 30. Bonus gud, vrome 38. *Boo-rsinthea s. Berecinthia. -sia s. Boasia.

Bootes enko H. S. D. ohsenare Mon. ohsnere Vind. boetos seuen stern 37.

Bora s. Boa. Borax. * Borago s. Borrago.

Borax, porax 32., bora Ki., botrax Meg. Var. (vgl. Botraca sim.), corax 42. craden steyn 19. krô- Ki., krot- 42. -tenstein. crotten stain 32. krotenstain; der weiz kr., und heizent in die walhe crapadinam (lat. Hs.: dicunt galli crapradinam. Vgl. frz. crapaud sim.) Meg.

Borax, borrax Ki. borras Ki. burrasse 40.

*Borax s. Botraca.

*+ Borbidus bibender 40., aus horridus? vgl. horridulus bibininter H. S. D.

*+ Borborigmon somnus turbidus 148.

*+ Borchgrauus s. Burgrauius. Boreas norwest 38. nort westner (cf. Fauonius) 29.

*Borges s. Gurges.
*Borina. bornia i. astutia 76.
Boris s. Borrago.

Borith wasch erde 37. eyn wasche trut (crut? cart?) V. a. 1420. vorith etc. s. Herba fullonum

Borma vp stighen 37. bormata ascensiones Pap. s. Gl. m. h. v.

*Bor-nia s. -ina. -otium s. Colicum.

*† Borrago (cf. Bedegar) borrasie, eyn crut to etende 38. borago po-, bo-rrich n., porriß saft O. san. I boris bernar-ghe G. voc., -ge 132. boroago borrasie 33. birago buresch 32.

37.

Bos achs 33. ochxs, stier 34. Boscida. bossida eyn ko slechter

*Boseta rindern vleysch 37. *Bos-etus s. Bobinator. -ferum s. -phorus. -inus s. Businus.

Bosnia (Seruia) boßneu 125.

8

[blocks in formation]

*+ Bosphorus. bosorium mare septentrionali dicitur 76. bosferum nord mer befferum mer in norden 37. bouerus i. mare etc.; via per quam vadunt boues ad nutrimentum ein vich steig 52.

Bossa s. Bocio.

Brancus

Braci-a s. Bracea. Brancia. -le s. Braca.

*Bract-a s. -ea. -e s. Bacha. Bractea plech 27. ein golt tauel 52. 75. bracta een dunne plate G. voc. blactea ghe slaghen golt 37. brate-as port pleh Ho. 36. -a pedele

Bo-, bus-ssequus eyn ossen her- (vgl. Gf. III 327), hanc pictores qd. de 37.

*Bossida s. Boscida.

Bostar pherrich, kůwe stal 40. *Bo- s. Buph-thalmus. *Bothalus swein (d. i. Hirt; X bubulcus?) 33., daraus swam 6. 22. *+Botarax s. Botraca.

*Bothona (vgl. v. Bachada). bothoma stof (,) eymer 40. bathonia tober 37. botholicula ags. stoppo Symb. H.

*Botra-ca, -x 42.76. Meg. frosch, krut (Kröte) 40. eyn grosse krotte 42. borax (var.) ain grôz krot Meg. (vgl. 19. 32. v. Borax). botarax eghed exe; botusca vetze 37. botra-rche ranarum genus; -x-do species lacerte faciem habens rane, nam greci ranam bodradam vocant 76.

Botrax s. Borax. Botr-yo s. Capreolus. -us drufel (wins) 38.

Botulus. butulicum worst 37. *+Botusca s. Botraca.

Bou- s. Bo-arium.

petulam vocant; lamina i. petallum Symb. D.(cf. Gloss. v. Petal-aster, -um). vlatung (splendor) i. auri lamina Aelfr. -a fila se gyldna dhræd Clp. bracteola ghe slaghen suluer (hierauf Blactea s. o.); eyn clene bokeler, eyn arme schiue, ein toghel 37.

*Bracteus etc. Gloss. (Sevenbaum etc.) aus gr. Bpãdv.

*+Bracha gr. eyn crone lat. 37. Brachi-a s. Bracea. -ale, -are

s. -um. Braca.

*Brach-, brag- 30. -itensa cläffter 29. claster (sic) 34. claffert 30.

*+ Brachi-um arm an dem liue 38. -um vitis, duramen babe, boh. babka V. tril. -are halsen 33. helffen (umg.) 27. -ale bryß 32.

*Brachos gr. i. breue lat. Br. est kord 37.

*Bradus i. biformis 37. 76.
Brage s. Braca.

*+Brag- s. Brach-itensa.
*Branca 40., br. vrsina Gloss.,
daraus blantursma K. V. wildu måntz
i. calamentum, equimenta (vgl.

*+ Bovellium ags. faled; bolia Gloss. h. vv.) K. V. kleche h. (pernklee

stabula boum Symb. H.

*Bouer schafft 3. 52.

*Bouerus s. Bosphorus.

Gloss.) 40.

*+Bran-cia (cf. Brancus) wiches (sic) ore 40. een kinnaback in piscibus G. voc. *Boui-, boun-arium, boum s. keuffer 45. kieuel 46. kiwe ander vischeBoarium.

*Brabanti-a prauant 34. 52. -nus ain brabander 33.

Braca broeck G. voc. brachiale (vgl. Gloss. v. Bracile) eyn brock; brage arum hozen 37. braka brouc, ne derclet 38. brata s. Cupera.

*Bracea (cf. Bractea) brachia mauwen spangen (pl.) 37. brathea, bracia 27. 32. für spang 32. 33. ain spang an ainm mantel i. fibula 33. ein malte (sic) snür spang 27.

kelen 38. eyn kele; -cus eyn kiwe 37. -chia vischor V. a. 1420. -cia id. 3. -cea fisch arn (orn?) 52. kaw, flos K. V. chew (,) flozz; bracia grat (grot 77. Gloss. v. c.) I flosk P. V. branchea kibouc V. a. 1410. prancia fisch feder 32.

Brancus (cf. Brancia. bronchus) eyn kywe i. pars piscis 35. een kinnebacken of kake (kaecke maxilla, bucca; der visschen branchia Kil.) G. voc. nasen snuder 40. fluß in der

Branchia

kelen K. V.sim. 93. prancus gel flush 32. branco vnreninge 37. Branchia s. Branc-ia, -us. *Bran-eta, -tium, -um s. Braueta, -ium.

Broge

59

+ Breuilogus eyn kurcz redde 45. *Bria hirn-hut Sum. -vel V. a. 1420. Bria masse vas 40.

*+Bric-a s. Latex. -us s. Brucus. *Briensis handvyrm i. surio, si

* Brasium h. got vergessen 40. (cf. rineus Somner. curio, cirus id. Cock.

Prasium Gloss.).

Brasium molt 38.

*+ Brasm-us, -a 45., prasmus 32. braseme, eyn visch 38. brachs-um 32., -am 29. bresen 30. bresum 45.

Brassica (-iea G. voc.) koel, moes G. voc. moys 132. (olus moes Kil. moiss 147). basica pflantzen 52. sim. 75.

[ocr errors]

Brat-a s. Braca. -ea s. Bractea. *Brathea s. Bracea. *Bratua. batheca luthche ciu. 40. ¿ausgleicher Glosse mit bragata. liutscaf (synonym mit lantscaf). gallea. gallia. Gl. Ker. (vgl. Gf. II 197); diese aus Gallia bracata? Vgl. Bracata gillea Gl. m. Brachata regio gallie Br. Braueta qui accipit brauium qui dat 76. braneta i. pugil 76. eyn kif 32. Brauium longarb (bis, aus longab) 41. iuweel G. voc. geweill 132. botten lon 30. weltlõffes (sic) lon 29. gwetlawff 34. prauium löffer lön; prabium brand schacz 32. bran-um eyn lon 37. -tium louflen V. a. 1420. bremum leufferlin 45.

Braxa-re brauwen 38. -tor bruer 38. prewmaister 34. brenner 30.

*+ Braxi-uium, -ua 37., -nium -bium 52. ain gerend pier 33. byrcz 34. wert 37. 38. wirtz; warm pir 52. -nium swertze (sic!) 30. -bium ein werczen 27. -um worte, molt G. voc. Bremis bremen, eyn grot stad in sassen lande 38.

*

[blocks in formation]

*†Brigania s. Brygonia. +Brigida n. pr. breid Oe. V. *Brinicire (briu-?) duch recht machen o. wenden 45.

*

Bryonia 45., brionia i. uua Pap., ossa 148. alba et nigra. scitwrz Symb. M. App. stick-, trasel- ł rosel51. O. san., stich- H. Ph. -wurtz. zaunråbe 43. brigania smer wrcz, hundes kúrbes 40. cinis prionei liola H. S. D. Gf. („Gl." verdruckt Gloss. h. v.), vgl. Gloss. v. Vitis alba (i. q. bryonia alba).

Brisare wyn üß trücken 31, wein auf torcken 64.

Brisca wabenlochlin 32. brisia honnich seem 37. prisca roß 30. ras 34.

37.

*Brisco aui (vgl. Briscus) i. bachor

[ocr errors]

Briscus (vgl. Brisco. Biblicus.) vůl (bůl?) 37. briscus i. ebrius 76. i. bacchus Br.

*+Brisea (cf. Gloss, vv. Brisca. Brisica.) sod m. (des Bierbrauers) böhm. břečka V. tril.

+Brisia s. Brisca.

+ Britania engel lant; britones brit lender 40.

*+Britan-nica, -icas. Artemisia. -nice hæven hydele, var. huydede Hb.

Brittula (cf. Birete. Blitulum.) rud acker (vgl. rietachel sim.?) 32. britlam acc. (allium tenuissimum) Car. Cap. de villis.

*Britus s. Brucus.

*Broca belua marina 37. Gloss. Brocare. brotare negen 6. nagen i. suere 33.

*+Brochus. brocus doer ouer munt 37.

Brodium kel sod (umged.?) 37. sot, iuche 38. gheweycket broet mit bier of soppe G. voc.

*+ Broge s. Allobrox.

« ZurückWeiter »