Abbildungen der Seite
PDF
EPUB

Bombasium

*+ Bombasi-um, -a 45 eyn bint wammes 37. wam-baß 33. -buys G. voc. -mas 52. -sel 29. -sche 45. ein vntergoppen P. V. bombeis ib. 3. wombeis 27. bamasium wammesch 33. bamba-saium bambas 34., -cis id. H.S.D. Symb. D. wambosium wammes, iope 38. lumbasium (X lumbale sim.) wammas 32. bombax paumwoll; davon kümt bombasium ain bammais limbasium ain leinein b. Meg.

*+ Bomb-ax, -ex, icina speht 40., auis? Xscheter sim. (v. Bombix). *Bombi-cina, -scus 37. percham 22. 37. barchat 32. reg (aus rog?) barchen 45 scharlaken; -cinum syden wolle of s. werck G. voc. -cina tunica bowelenroch H. S. D. -cinus parichand P. V. -cinator siden- 40. 75., seyden- 52. -weber.

* Bombicin-a s. Bombax. -ator etc. s. -a.

Bombilare s. Bombizare. *+Bombir seuer, wespe 37., vgl. bombyx, bamber.

+ Bombi-ratus s. -zare. -scus s. -cina.

Bombix bom wulle; eyn worm de syden spynt 37. seydinspinne Wien. Voc. 410 H. sim. 9. scheter 155. gombex (vgl. Bilis) bomwoll K. V. bombax s. Bombasium.

Bombiza-re, -t apes; bobit aspis Symb. D. bombi-lo aui lud der bezeken; -ratus b. lud 37. -sare verten i. pedere 38. veisten; bumbisare farczen 33.

*+ Bombordia s. Bombarda. Bombus vort 38. bumbus pfarcz 33. fuercz 34.

Bomolchus etc. s. Bomachus. Bona mobilia varen haue 38. varende haue 22.

Bo-, bon-narium bunre Symb. D. *+Bonge (aus bronte? steht nach Bromus) donner 37.

*+Bonibarta s. Bombarda.
Bonitas gåtti 29. gude 38.
+ Bon- s. Bo-narium.

Bono s. Bubo.

Diefenbach, Novum glossarium.

[blocks in formation]

Bononia ciu. bonon 29. bolonig Oe. V. pononia pononien 30. Bonus gud, vrome 38. *+Boo-rsinthea s. Berecinthia. -sia s. Boasia.

Bootes enko H. S. D. ohsenare Mon. ohsnere Vind. boetos seuen stern 37.

*

Bora s. Boa. Borax. *Borago s. Borrago.

Borax, porax 32., bora Ki., botrax Meg. Var. (vgl. Botraca sim.), corax 42. craden steyn 19. krỏ- Ki., krot- 42. -tenstein. crotten stain 32. krotenstain; der weiz kr., und heizent indie walhe crapadinam (lat. Hs.: dicunt galli crapradinam. Vgl. frz. crapaud sim.) Meg.

Borax, borrax Ki. borras Ki. burrasse 40.

*+ Borax s. Botraca.

*+Borbidus bibender 40., aus horridus? vgl. horridulus bibininter H. S. D.

*+Borborigmon somnus turbi

dus 148.

(cf.

*+ Borchgrauus s. Burgrauius.
Boreas norwest 38. nort westner
Fauonius) 29.
+Borges s. Gurges.
*Borina. bornia i. astutia 76.
*Boris s. Borrago.

Borith wasch erde 37. eyn wasche trut (crut? Xcart?) V. a. 1420. vorith etc. s. Herba fullonum

Borma vp stighen 37. bormata ascensiones Pap. s. Gl. m. h. v.

*+Bor-nia s. -ina. -otium s. Colicum.

*† Borrago (cf. Bedegar) borrasie, eyn crut to etende 38. borago po-, bo-rrich n., porriß saft O. san. 1 boris bernar-ghe G. voc., -ge 132. boroago borrasie 33. birago buresch 32.

37.

Bos achs 33. ochxs, stier 34. Boscida. bossida eyn ko slechter

*+Boseta rindern vleysch 37. *+Bos-etus s. Bobinator. -ferum s. -phorus. -inns s. Businus.

Bosnia (Seruia) boßneu 125.

8

[blocks in formation]

*Bosphorus. bosorium mare septentrionali dicitur 76. bosferum nord mer befferum mer in norden 37. bouerus i. mare etc.; via per quam vadunt boues ad nutrimentum ein vich steig 52.

+ Bossa s. Bocio.

Brancus

*Braci-a s. Bracea. Brancia. le s. Braca.

*Bract-a s. -ea. -e s. Bacha. Bractea plech 27. ein golt tauel 52. 75. bracta een dunne plate G. voc. blactea ghe slaghen golt 37. brate-as port pleh Ho. 36. -a pedele

Bo-, bus-ssequus eyn ossen her- (vgl. Gf. III 327), hanc pictores qd.

de 37.

*+Bossida s. Boscida. Bostar pherrich, kůwe stal 40. *Bo- s. Buph-thalmus. *Bothalus swein (d. i. Hirt; X bubulcus?) 33., daraus swam 6. 22. *+Botarax s. Botraca.

*Bothona (vgl. v. Bachada). bothoma stof (,) eymer 40. bathonia tober 37. botholicula ags. stoppo Symb. H.

*Botra-ca, -x 42.76. Meg. frosch, krut (Kröte) 40. eyn grosse krotte 42. borax (var.) ain grôz krot Meg. (vgl. 19. 32. v. Borax). botarax eghed exe; botusca vetze 37, botra-rche ranarum genus; -x-do species lacerte faciem habens rane, nam greci ranam bodradam vocant 76.

+Botrax s. Borax. Botr-yo s. Capreolus. -us drufel (wins) 38.

Botulus. butulicum worst 37. *Botusca s. Botraca.

Bou- s. Bo-arium.

petulam vocant; lamina i. petallum Symb. D.(cf. Gloss. v. Petal-aster, -um). vlatung (splendor) i. auri lamina Aelfr. -a fila se gyldna dhræd Clp. bracteola ghe slaghen suluer (hierauf Blactea s. o.); eyn clene bokeler, eyn arme schiue, ein toghel 37.

*Bracteus etc. Gloss. (Sevenbaum etc.) aus gr. Bṣādv.

* Bracha gr. eyn crone lat. 37. *Brachi-a s. Bracea. -ale, -are s. -um. Braca.

*Brach-, brag- 30. -itensa cläffter 29. claster (sic) 34. claffert 30.

*

Brachi-um arm an dem liue

38. um vitis, duramen babe, boh. babka V. tril. -are halsen 33. helffen (umg.) 27. -ale bryß 32.

*Brachos gr. i. breue lat. Br. est kord 37.

*Bradus i. biformis 37.76.
Brage s. Braca.

*+Brag- s. Brach-itensa.

+Branca 40., br. vrsina Gloss., daraus blantursma K. V. wildu můntz i. calamentum, equimenta (vgl.

*+ Bovellium ags. faled; bolia Gloss. h. vv.) K. V. kleche h. (pernklee

stabula boum Symb. H.

*Bouer schafft 3. 52.

*Bouerus s. Bosphorus.

Gloss.) 40.

*Bran-cia (cf. Brancus) wiches (sic) ore 40. een kinnaback in piscibus G. voc.

*Boui-, boun-arium, boum s. keuffer 45. kieuel 46. kiwe ander vischeBoarium.

*Brabanti-a prauant 34. 52. -nus ain brabander 33.

Braca broeck G. voc. brachiale (vgl. Gloss. v. Bracile) eyn brock; bra-. ge arum hozen 37. braka brouc, ne derclet 38. brata s. Cupera.

*Bracea (cf. Bractea) brachia mauwen spangen (pl.) 37. brathea, bracia 27. 32. für spang 32. 33. ain spang an ainm mantel i. fibula 33. ein malte (sic) snür spang 27.

kelen 38. eyn kele; -cus eyn kiwe 37. -chia vischor V. a. 1420. -cia id. 3. -cea fisch arn (orn?) 52. kaw, flos K. V. chew (,) flozz; bracia grat (grot 77. Gloss. v. c.) flosh P. V. branchea kibouc V. a. 1410. prancia fisch feder 32.

Brancus (cf. Brancia. bronchus) eyn kywe i. pars piscis 35. een kinnebacken of kake (kaecke maxilla, bucca; der visschen branchia Kil.) G. voc. nasen snuder 40. fluß in der

Branchia

kelen K. V. sim. 93. prancus gel flush 32. branco vnreninge 37.

Branchia s. Branc-ia, -us. *Bran-eta, -tium, -um s. Braueta, -ium.

*Brasium h..got vergessen 40. (cf. Prasium Gloss.).

Brasium molt 38.

*+Brasm-us, -a 45., prasmus 32. braseme, eyn visch 38. brachs-um 32., -am 29. bresen 30. bresum 45.

Brassica (-iea G. voc.) koel, moes G. voc. moys 132. (olus moes Kil. moiss 147). basica pflantzen 52. sim. 75.

*Brat-as. Braca. -eas. Bractea. *Brathea s. Bracea. *Bratua. batheca lúthche ciu. 40. ¿aus gleicher Glosse mit bragata. liutscaf (synonym mit lantscaf). gallea. gallia. Gl. Ker. (vgl. Gf. II 197); diese aus Gallia bracata? Vgl. Bracata gillea Gl. m. Brachata regio gallie Br.

Braueta qui accipit brauium I qui dat 76. braneta i. pugil 76. eyn kif 32. Brauium longarb (bis, aus longab) 41. iuweel G. voc. geweill 132. botten lon 30. weltlöffes (sic) lon 29. gwetlawff 34. prauium löffer lön; prabium brand schacz 32. bran-um eyn lon 37. -tium louflen V. a. 1420. bremum leufferlin 45.

Braxa-re brauwen 38. -tor bruer 38. prewmaister 34. brenner 30.

Braxi-uium, -ua 37., -nium ł-bium 52. ain gerend pier 33. byrcz 34. wert 37. 38. wirtz; warm pir 52. -nium swertze (sic!) 30. -bium ein werczen 27. -um worte, molt G. voc. *Bremis bremen, eyn grot stad in sassen lande 38.

***+ Bremum s. Brauium. t *+Brena (nach Frenum) der pritel, ital. labrena gall. la rene Oe. V.

L

*+ Bretum klob (des Voglers) 32. * Breui- 52., preu-arium brifar 32. briuirer 52. breuiamen bet hus (umged.) 45.

*+Breuiat-or ein kurtzer 52. -ura vertüttelt geschrifft 29. vertytelt scrifft 23.

[blocks in formation]

Breuilogus eyn kurcz redde 45. Bria hirn-hut Sum. -vel V. a. 1420. Bria masse vas 40.

Bric-a s. Latex. -us s. Brucus. *Briensis handvyrm i. surio, sirineus Somner. curio, cirus id. Cock. *+Brigania s. Brygonia, Brigida n. pr. breid Oe. V. *Brinicire (briu-?) duch recht machen o. wenden 45.

*+ Bryonia 45., brionia i. uua Pap., ossa 148. alba et nigra, scitwrz Symb. M. App. stick-, trasel- rosel51, O. san., stich- H. Ph. -wurtz. zaunråbe 43. brigania smer wrcz, hundes kurbes 40. cinis prionei liola H.S.D. Gf. („Gl." verdruckt Gloss. h. v.), vgl. Gloss. v. Vitis alba (i. q. bryonia alba).

Brisare wyn üß trücken 31. wein auf torcken 64.

Brisca wabenlochlin 32. brisia honnich seem 37. prisca roß 30. ras 34.

37.

*+Brisco aui (vgl. Briscus) i. bachor

*Briscus (vgl. Brisco. Biblicus.) vůl (bůl?) 37. briscus i. ebrius 76. i. bacchus Br.

*Brisea (cf. Gloss. vv. Brisca. Brisica.) sod m. (des Bierbrauers) böhm. břečka V. tril.

Brisia s. Brisca.

Britania engel lant; britones brit lender 40.

*+Britan-nica, -icas. Artemisia. -nice hæven hydele, var. huydede Hb.

*Brittula (cf. Birete. Blitulum.) rud acker (vgl. rietachel sim.?) 32. britlam acc. (allium tenuissimum) Car. Cap. de villis.

Britus s. Brucus.

Broca belua marina 37. Gloss. Brocare. brotare negen 6. nagen i. suere 33.

* Brochus. brocus doer ouer munt 37.

Brodium kel sod (umged.?) 37. sot, iuche 38. gheweycket broet mit bier of soppe G. voc.

*+ Broge s. Allobrox.

*

[blocks in formation]

*+Bromin comedere, consumere Br. bromyn gr. vor theren lat.; bromus eyn vor terer 37.

*+ Bromius i. bacchus Br. bach hus (sic!) 40.

*+Bro-mus s. -min. -siel s. Besollum. -tare s. -care.

*Brucus roß keuer 52. czeuer 37. bruco keuer K. V. bruchus keuera H. S. D. slange 37. i. locusta que nondum volat Br. (Pap.). i. loc. sprenckel G. voc, i. l. 1 olba Quicherat Add. brucus keffer schrekch 33. ein keferein haberschrekch 27. i. locusta quae nondum volavit quam vulgo albam vocant Gf. I 243., var. dum volant -- albam, var. giolbam, vocant. Pf. Germ. VIII 402. (vgl. Kuhn Z. VIII 71. dolba etc. v. Doliuia?). bricus (britus 122.) haneton, mousce 122. bicco scarabeus wiuel H. S. D. brutus eyn vilt hauue scrick 45.

*Bruin- s. Bruma.

-

nec

* Bruma (sqq. Gloss. × pruina etc.) middewinter, rijp G. voc. brunia ar (aus arg sim.?) cheld 27. bruina winter 40. 45. glůt, tuft (X pruina, pruna) 40. der dofft der an den baumen hanget o. der riff 45. ripe; bruinosus kolt (uin undeutlich) 37. bruina-lis reyff-, winter-leich; -re des weters frost (Ergänzung s. Gloss.) 33. bruniare gryessen als das wetter gefreust 27., vgl. wetterau.grisseln (schneehageln), aus geriseln, vgl. das glbd. riseln Sm. III 133. BM. II 727., wenn hier nicht grieß zu Grunde liegt, wofür vielleicht frz. grésiller prov. grazilhar spricht (vgl. Diez Wtb. II 319 ff.).

*+ Brunellus ezel 37. esel; prunellus (s. Brunella) klein esellin 40. Brunellus siue Asinus heißt ein mlt. Gedicht des Engländers Nigel Wireker; Mone (Anz. VI 189) findet Burnellus richtiger. Doch stellen sich ferner hierher: brunicus etc. Gloss. und Gl. m. h. v.; bruni-cium, -tum ros 40.; mannus quem vulgo brunic-um-ium vocant i. brun Symb. D. 274.

*Bruneta h. scharley 40.

Bubulcus

+Brunet-um, -a brunatůch (tů unterstrichen) 40. prawnfech (vgl. Sm. I 518) P. V.

*Bruni-a, -are s. Bruma. -cium, -tum, -cus s. Brunellus. *+Bruns-big, -wiga prewsweig (umged.!) 33.

+Bruntus (vrm. aus brunitus) wann Gl. Aelfr.

† Brusca fl. (im Elsaß) brusch 32. brusch 40.

*Bruscus h. steinbreche 40. *+Brustus (aus brutus X bruscus roman. brusco?) tauber, vnvernuftiger 40.

* Brutenus průser 29.

Brut-um s. Bestia. -ire narracht 33., törecht 27., veig (umg.) V. e. q. D. werden.

*Brutus s. Brucus.

Bubalus ur- 50., aur- Meg., walt50. Meg. -rint. au-, wald-rind 28. Naturb. wald ochxs 34. wald-, wildochß 29. buffel, eyn deer in walschen landen; bubulus wilt osse 38. bubasus (X bonasus?) wild rint 40. bufalus pueffel 34. kalb 52.

* Bubastus eyn wyn hulze; eyn de ghe swollen is 37.

*+Bube-rnacula s. Gubernaculum. -stris s. Buprestis. -tum Rubetum.

s.

s.

*+Bub-iarium s. Bobinare. -leus Bulbus.

Bubo auis huve 40. huwe, krede, fleddermuß 45. haw, auf Meg. auff 34. huc H. S. D. 38., eyn grot voghel, ropt des nachtes 38. hwo 32. eyl 33. vle 37. schüfüß 30. bulo (alph. bubo) nacht rab 27. bononem uuof Pf. Germ. VIII 387. rubo (Ed.) huwo H. Ph.

Bubo bickars 38. bickers 37. schlier (cf. Apostema) 32. Gloss. vnder ribig 29. bebei kipp 30.

*+ Bubula eyn hard steyn 37. *Bubula h. rindes zunge 40. rintkraut 52. sim. 75.

Bubul-cus s. Bubutarius. -us s. Bubalus,

Bubutarius

*+Bubutarius (alph. bubul-) ohsener 40. (ohsinâri bubulcus Gf. vgl. Gloss. v. Buccularius. BM. II 436.) *+ Bucc-a backe, wanghe 38. wange, pipe, blase (X buccina, bulla?) 37. bagg 29. are wang auf plasen 52. bucare est facere buccas inflare 76. Verschieden scheint buco aui pr. auium cum cantant 37. buto as atum id. 76.

Buccella eyn bete 37. schnitel 34. cicel (e. cake) Lye. pucella müpful 32. bucella leip pizzo Ho. 36. buccell-us beet, morseel i. morsellus G.voc. -arius boue, -ecker 37.

Buccin-a, -e 41. (cf. Bucca) vleute V. a. 1420. eyn herde horn 37. tûthorn V. vrat. sim. 8. herhorn, busun, swegel 41. boxin-a basune 37. -o i. cornu sonum facio 37. buccinus wan de herde tåtet 37. der hall der pwsawm 33. Bucco schwatzer 31. 64. wescher; buco eyn dul kerel 37.

Buccula buckela (l. i. bichzin) H. l. i (nach W. Grimm). eyn helme teken 37. *Buccula s. Bucula. Bucculare eyn lippe 37. buculare i. conca lauel Symb. D. *+Bucella s. Buccella. Bucephalus allexanders perd 37. Bu- s. Bus-cerus.

* Buceta. bucheta weide 40. bucetum ags. seotu (stabula pl. siota) Lye (vgl. J. Grimm bei Haupt II 6). buseta ko weyde; congregacio boum 37. *Bucgeus s. Buggens.

* Bucies i. vter, ascopa butrich Symb. D. cf. Gloss. h. vv. Gl.m.vv. But

ticus. Buttericus.

*Bucili bucul da man die heil (igen) mit martert 41.

Bucillus (vgl. Bucolus Gloss.) öchsenhertter P. V.

*Bucillus (cf. Buceus Gl. m.) eyn snycke (navis) 37. *+Bucleamen. bucliamine ags. heorthaman Lor.

*Buco s. Bucco.

*+ Bucol- s. Bucul-. *+Bucoli-con-dum eyn herde sangh 37. ca van ossen sprekende, est liber vergilii etc. G. voc.

[blocks in formation]

thalmus.

Bu-, buc-cula kalp 40. bucol-a eyn clene ko; -ns eyn cl. osse 37. *Bu- s. Buc-culare.

* Bucus s. Obba. *Buch- s. Buphth-almus. *+ Buche-rus s. Buscerus. -ta s. Buceta.

Buda ciu. offan 32.

*+ Bu- s. Bi-dental. *Budib-eda sunt loca secreta 23. 33. -um hemelke stede 37. *Bueria (aus bru-) heyde 40. Bufalus s. Bubalus. *Bu- s. Bi-farius.

Bufo vtze i. rana; krode, bretworm 38. eyn pedde, eyn schilde padde 37. creda H. S. D. krot (bubo krede) 45. ucha Symb. F., vgl. oikch sim. Gloss. ags. yce steierm. auke; zu mnd. vocke klingt boke bei Nemnich.

*Bufragines s. Suffrago.

*+ Buggens. bucgeus eyn boytlink perde 37. bugiens aus gesnitten roß 33. * Bugia (vgl. Buya) h. katz ör 52. katzin ore 8.

*Buglos-sa h. osen zung 32. -a ossen tunge; eyn arcedige (sic) crud 38. -san glosvyrt; i. q. canis lingua hundes tunga Dun. sim. Hb. X lingua

bobule oxan tunge Cock.

Buya hunt krut 40., vgl. Bugia, -illa, alla Gloss.

[ocr errors][merged small][merged small][merged small]
« ZurückWeiter »