Abbildungen der Seite
PDF
EPUB

Mora

*+Mora ephili Gf. III 174. morum mor-, mul-bere; morus morberen bom 38. morab-atus bromber 40. -acus pranper 34. -ita brabere 37. moradumi bromber o. heydelberg ciuitas (X-bere, vll. X mons dumi ciu.) 40. haidelber 32. morarubi bronber ib. moru rubri braun ber K. V. mora veprium vulgo bice brombern (nd. bikbere Heidelbere) 125. *+ Morachi (fungi) pl. maurochen, morhen Meg. (vgl. Sm. II 609).

*+Morafia s. Morauia. Mor-alis-osus 29., -ieratus 29. 37. 76. gut sitig 29. i. moribus instructus 37. 76. -ierus i. honestus I consentaneus 76., I concentanius 37.

*Mo- s. Me-raria.

Mora-uia, -fia merchern 32. +Morb-us zuke 37. -us caducus s. C. m. -idus couecht (vgl. kövisch Br. Wb. I 859), cranck 38. -osus zukhaftich 37. -illi oreslechten i variole 51.

*Morcia (nicht zu moreca Gl. m.) s. Morphea.

+Morda-tius (ags. clofae etc.), -cium fibula Gl. m. Vgl. hd. glufe, klufe (u. a. Sm. II 354).

Morella (cf. Betonica. Vua.) herba habens dispocitionem rappe (lat.; hd. 4.?) môren 52. nachtschede 38. myxenplante Cock. more 27. mar 33. merella merrn 30.

Moretum morat Symb D. (morant v. Meraca). maulber wein K. V.

*Morganicum i. larnacium (λápvač) chalivali 122. p. 24. Scheler denkt an μόρχος; eher liegt morganatica als Brautkiste, Schmuckkasten zu Grunde, da von Frauengeräte die Rede ist.

+Moriger. morier-atus, -us

s. Moralis.

*Moritor s. Mardarius.

[blocks in formation]

Morphea wem sin hare vßfaln i. alapicia; die bose rude, vßbrechunge des liebes, flecken 51. misel-sucht 40. -gleich K. V. -glich 93. fäuhter siehtum Meg. groß grind 29. 30. amel (eig. Getreidenamen, wie bei ähnlichen Krankheiten) 32. lazery G. voc. morcia qd. infirmitas 76. inf. que dic. leprositas 37.

*+Morpho-seon, -sion 37., -sis Br. i. mutatio Br. i. trans-mutatio, -formatio 37.76. -temi. mutacio (?) 37. Mors dot; mort-alis dotlik; -uus dot 38.

Morsellus s. Morsus.
*Morsilis mirme (sic) 45.

Mors-us (cf. Saliua)

-ellus (cf. Buccella) bete 38. -us diaboli h. duuels bete nd. O. san. -us demonis tufels bis 40. -us galline h. hunerdarme, mier 51 sim. O. san.

Mortali-olum s. Mortarium. -s s. Mors.

Morta-rium moser 37. moser 33. märsal 32. mörsel K. V. mursel stein 40. pfefferstein 40. K. V. -liolum -steinlin 40.

*+Morticin-ium tod val 40. schelm 5. 29. azz 1. 34. aes 30. -eum as i. cadauer 38. -a ro's aus o. schelmigs ding 41.

Mortificare doden 38. múrden 29. +Mortuarium (eccles.) ain stal 32. sehlgerethe i. impensa funeraria 125. Mortuus s. Mors.

*+Mor-u, -um, -us s. -a. Mos sede, wonheyt 38. Mosa A. mosa H. S. D. mos 40. dy moßmaße 125.

*+Mosaactor s. Musicator. *+Mosa-gia Gl. m., -ya dic. fluxus sangwinis 37. (aus moragia, haemorrhagia).

*Mosella A. musela H. S. D. dy moß 52. mossella moscheln (villa);

+ Moriturus veye i. infectus 38. die mosel bie trier 45. masela masel

(veygh Kil. sim.).

*+Moritus s. Murra.

*Morois s. Emorrois.

Moros-us s. Moralis. -e sachte,

metliken (cf. Lente) 38.

Diefenbach, Novum glossarium,

czu crient (crieter? aus trier, Xtrient?) 34. mosina mosel 32.

*Mosi-cium, -tium büttelin K. V. *Mos-oactor s. Musicator. -sella s. -ella.

33

[blocks in formation]

Motabilis beweglich 52. 74. Motacilla (species) grasemucka; m. alba wafer-stelsa, -sceltza (sic?); m. flava beynstercza (Ann.) H. Ph. *Motare s. Nutare.

* Motare Gloss. motire rucken 29.

+Mouere waghen, regeni. wluere; m. de loco rukken bisiden 38. m. castra vffbrechen 125.

+Muc-, mucc- s. Muscil-ago. Mucia ambleza etc. Gloss., vgl. amblätz, tirol. ampletz Frommann D. M. IV 62. mlt. amblacium. Mucidus (cf. Muscidus) moddik 38. schimling 40.

+Mu- s. Mus-cilago.

Mucor schelm, also an dem brode is (X schemel?); mucorare schemelen i. muscitare 38.

Mucr-o, -one 41. ein paidenhander 52. paidhander swert 75. kronlein an eim sper 74. kronlin ade (st. an dem) sper 41. kr. am (ain?) sper o. glefen ysen o. swert 40. sim. 74. eyn langswert V. a. 1420. ort i. acumen gladii sicut et cuspis est cuiusque teli Symb. D. espée 122.

Mucus snuder 40.

Muffula (cf. Maniflua) fustilinc Gf. III 726 ff. musule uustelinge H.S. D. muffule knuuelinge; wanti uustilinge (-ga H. S. Tr.), m. ungvetenus precise, W. sine distinctione digitorum undique consuti sunt (nhd. fausthandschuhe) Symb. D.

Mugire lutten (boum) V. a. 1420. luen . bolire 34. packen (aus pelken sim.?) i. boare 27. muchzen (vacce) 29. mugitus (boum) belekinge G. voc. lügung 32.

*Mugis-or, -sor i. calidus murmurator 37.

Mugitus s. Mugire. *+Mu- s. Ma-iorana. Muiri- s. Gir-gillum. Mulcator s. Mulctator. Mulce-re waichen, versünen 52. -t locheta 48.

*Muler-a, -um 33. cheswasser 33. melk-kubel, -hus 40. -um, ł-ale 34.

Muluctra

mulchen 29. milichsechter 34. melk vad; mulgaria id.; -ale eyn melke stede 37. multr-a merher; -ale kübli 32. -a, -um, -ale gelt, melckgelte K. V. muluctra s. Calmaria.

Mulc-tator, -ator lintlokari H. S. Tr. est qui blandis verbis mulcet; i. percussor 37.

*+Mulgar-e melichen 33. melchen mulgere melken 52. 1. 52. -e, -ium Gloss., -ia s. Mulera.

*Mulgus (anders Gl. m.) huslok

h. 37.

+ Mulie-r s. Femina. -bris wiuech 38. -bria vrouwen suche V. a. 1420. -rcula 1., -rca 34. weybisch.

Mullis bir (st. birk) hůn 40. molliuaga s. Miluus.

Mullus susser wisch 40.
Mulsa multe 40. meelc vat 11.
*+Mulseum s. Mulsum.
Mulsor senn 32.

Muls-um, -eum 29., molsum 30. luterdranc H. S. D. sim. Gloss. Gf. V 539. riest (aus biest o. briest) o. molken 40. ghe m. (ptc.) 37. milchraum, most 52. melsc (X malsc mollis s. m. Goth. Wb. II 26?) Symb. D. gemuscht wein 34. gemüset win 29. gementz tranck 30. honig wircz V. a. 1420.

Multa s. Multu-m, -s.

+Multicolor (pannus) manechuare (dûch) Symb. D. giggiluehc i. polymita H. S. Tr.

Multiform-is, -e s. Varius.

[blocks in formation]

Mulus

Muscum

259

Mulus mul, is gheboren van eynem mauria Haupt V 196 de auro f. into(sc. perde) vnd ezele 38. nica i. e. gespan.

+*Muncto-r, -ria colezanga Symb. D. -rium mocheron de chandeille 122. p. 54.

Mundare nasum suuen (catarrus suue); m. vultum faciem lauare muten (cf. Mutare?), reynighen vnder ogen 38.

+Mundib-urdus, -rides dicuntur ministri mulieris ad ornamenta eorum juuantes (-ridus Gloss.); mundus muliebris ghe smyde der vrauwen 37.

* Munetarius eyn gaue nemer 37. *Mung-ere schneyczen o. reyspen dy nasen 33. liecht schnewczen

52. -aria Gloss., ira est forceps caribduuum (aus carbonum) 37. *+Municeps ein stetter burger 40. municip-ium lantwer 52. 75. ein burger von vrsprunge 40. -arius Gloss., -iarius, -ularius, -ialis i. castellani etc., milites stipendiarii (Besatzung) beleghen lude 37.

*+Muni- s. Man-cipium. Munificus gabreich 52. 75. Muni-re wernen i. premonere 38. warnnen belangen (sic) 33. beblancken sim. Gloss. bewaren 27. -tio (cf. Fortalicium) wart; -men pewarung 52.

Munium ammecht 37. monium (alph. mu-) gobe, lop 40.

Mura-lis torneel van der muyr G. voc. -tus muritus gemawrt 52.1 Murcus pistumpolot sim. Gf. (murtus?) gestümelter 40.

*Muren-a murên f. Meg. lampres K. V. -ula eyn neghe oghe p. 37. kettenen pl. H. S. D. franc. ciniuipan, var. sciniuipant Pf. Germ. I 116. halzrink V. a. 1420. eyn furspang silbern kittelin daz die frauwen vor sich henckent 45. -ola silbry kettin 32.

Murex lampreyde 37. snecke; brinn

ze wurze 40.

*+Muric-a, -o de auro facta tonica i. gespan Pf. Germ. VIII 389. (gispan Gf. VI 347), manrica ib. 401,

Muri-ceps kaccze V. a. 1420. maushunt 52. sacz (sic) 40. -legus katir V. a. 1420. cas, eyn he vnder den catten; catte id., cattus 38. kacz 29. müß foher 30. mausuacher 34. musio id. ib. musfanger 29.

*Muri-nus s. -us. -tus s. Muralis. *Murium salcz wasser 40. (cf. Gloss. vv. Muri-a, -um).

+ Muri-us-nus auis geyr 52.
Murmurare murren 38.

Murra federin holcz o. maser 40. madre (Gefäß daraus) 122. p. 51. mo

ritus meserin V. a. 1410.

Mus araneus s. Muscranus. pach- 74., büch- 32. -dichter. gesang Musa (cf. Clio) bůchtichterin 40. don 29. g. spil 29. 30. g. der saytten dan 34. zal (bei Portio sim.) 30. Musach tresil V. a. 1420.

Musc-a vleghe 38. flug 32. flewg 52. -arium (vgl. Emuscarium) flugamwadel 32.

Muscerda. musterca muß kaut (kuttel sim. Gloss.) 32.

Muscidus muchczinde V. a. 1420. muchlot 75. mucidus (i. q. muscosus schymlig, mosig 110.) schimmelachtich, mostich (X mustum most

muscus mos van boemen) G. voc.

L Muscilago nesedropel 38., cf. Gl. m. vv. Muccilago. Muscillaginosus.; mucilago, 1 mucago liquor viscosus et glutinosus 124.1muccago schleim Ki. *+Muscili s. Musculus. *+Muscineci (:nex) mukkenswammen Meg.

Muscipula musevalle 38. *+Muscitare (cf. Gloss. v. Mussitare) s. Mucor. Mussare.

*Museranus. mus araneus műtzer, spitzmaus 140.

Musculus de mus 36. mußbrat i. thorus K. V. kocho (nauis; cf. Celox) H. S. D. Gloss. muscus (corporis) muß braut 32. muscili mersnecken 40.

*Muscu-m, -s 29. bisam an. 29. bisum h. 32. -s besme o. meyse (umg.!) 40. schâfgaiz; pisem; musquelibet

*

[blocks in formation]

pisemtier Meg. -s tesim V. a. 1420. grimo an. (cf. ags. grim Raupe?) Symb. H. mustus v. h. v.

* Mus-cus s. -culus. -ellus s. -tela.

*Musica-re ru myn V. a. 1420. -tor (cf. Obtrectator) bisprecher 40. sim. 74. mosa-, moso-actori. impositor 37. *+ Music-ona saiten spil 32. -us gesang-maister ib., -meister K. V. Musi-o s. Muriceps. -um meußgenist 52.

*+Musquelibet s. Muscum. *Mus-sare waschen 125. -citare 1-sidare zweiffeln 52.

Napa

*+Musule s. Muffula.

*+Muta-re muten (cf. Mundare), Vorwandelen 38. -torium bade gewant 40. edel claid 52. -boria rich gewant V. a. 1420.

Mutila-re lemden V. a. 1420. -tus gestumelt 52. tio lemynge 37.

Mutire stumm-iln V.a. 1420.-en 52. Muto (cf. Castronus) håmling K. V. hamme, wider 40. hamel, steyr 37. kastrawn 52. 53.

Mutu-us vnder-ander 29., -endrig 1. -s vnter andrig 34. -um borch 37. dat me eynem to borghe heft (sonst auch haft, hat) ghelent i. accio modacio (aus accomodatio) 38. gelyhen gut K. V. pargung 34. parchk, bechsel 33. werunge (umged.? sonst valor sim. bed.) 30. -are vor wandern 45. czw parichen leichen wechkselen;

Mustel-a, -la 37. 125. eyn waselen 37. weselken 38. wessel 125. wisel f. var. m. Meg. wisela (Ed.); (Ann.) m. herminea hermini n. m. putorius illediso m. m. zibellina zobel m. H. Ph. -inus (color) sprinclicht 125. mu--ari pargen wandelen 33. -are sellus forhen p. 40.

* Musterca s. Muscerda.

Mustus mos 37.

borgen beiten 29., ł byten 76. baitten weschlen 6., i. q. peiten, beutten, verbeiten etc. Sm. I 218 ff., nicht zu nd.

*Mustus i.liburnai.magnanauis 37. båten tauschen.

Nabilis swymmelich 27. schimpffleich (umged.!) 33.

Nablum s. Nabulum.

*

+Nabo deus philistinorum 76. eyn abtgot V. a. 1420.

N.

+Naboteus i. origentalis vth östen 37., aus nabatheus?

*Nabulo s. Nebulo. *Nabulum vrgelin (cf. Armigata) V. a. 1420. orgel 52. 68. nablum psalterie 40. nauplum rot, est instr. magnum habens ex vtraque parte cordas ligni cauati K. V.

Naca. naza i. cancer (X castus!) kůsch 37. nacca knappe, walcker 44. Nacta s. Napta. Nact-us, a s. Nancisci. +Naderos s. Natrix. *+Nahis i. aqua (X Naias) I nauis (X nays Gemmen) wlg. zwiffel 45. Nam wenn 33.

Namare i. narrare Pap. 147. 142. p. 215.

*Nancidus s. Nantidus.

Nancisci vercryghen G. voc. nactus vercreghen ib. ircrigit V. a. 1420. -a gewangnu stund 41., vgl. tempus opportunum...nactus 2 Machab. 14 Br. h.v.

Nanea nomen dee fortune 37. abgotynne V. a. 1420.

*Nantidus i.fetidus 37.76. (nanc-,` alph. nant-idus) 52. stinckend 52. Nanus dwerch 37. twerch 40. twergel 33. geqwerck 27.

*+Naos Br. 76., nao 37. 76. i. templum. bedehus 37.

Nap-a 40., -us 40 etc. stegrieb 64°. steckruob sim. Gloss. (rapus speck rőb 31.) schweb růb K. V. schwelt rupp 6. swelrup 74. nape (vgl. Gloss. Nmn. v. Brassica napus) 40. redich Symb. D.

Napellus

Na-, -nap-pellus nappelnkraut Meg.

Napeum. nappe-y-os senf 40. Na-, nau- 31. -pocaulis gumpest 31. kumpost 64°. ruoben k. 64. *Nappa napf 40.

+Nap- s. Na-pellus. *+Nappe-y, -os s. Napeum. Napta ayn V. a. 1420. aswinge 40. est purgamentum lini etc. scheue; et. apud persas i. quo mittuntur incendia dar me vår pile mede schud; alii dicunt quod sit qd. genus fomentie quod fit per sicca grana oliuarum que proiciuntur comamerca (-urca? aus cum amurca Pap.) fuden der mort berner råren syn; nacta i. resina hard 37. hartz 52. nasta genus fomitis s. (ags.) tyn Pf. Grm. I 116.

Napus s. Napa. *+Narartus (alph. nac-; cf. naca? aus catharus sim.?) reyner 40. *Narc-issus. -ulus -usus 37. 76. erat species floris.

Nardus burne kresse 40. prunkreß 74. eyn rochzam bom V. a. 1420. *Nare. nando swomme-nde; nantes -rs 37.

[blocks in formation]
[blocks in formation]

Natal-e gebort V. a. 1420. -e ihesu winachten 38. -is geburtlicher tag (-th-) 40. geberlich; -icia g.-heit 29. (in gl. F.:) geburlich; g. -kait 30. gepierlich; geperleichchait 34. -icia i. natiuitas; -icium ghebort 37.

Natare swymmen 29. nattare (X_vadare) watten 34.

α.

Natatori-a eyn visch dik i. piseina -um eyn swemmestat V. 1420, swommel stede 37. -a -um schwem 52. nattatorium gull (gùll? vgl. Sm. II 35) 32.

*Nateros s. Natrix.

Nates, natis 40. (cf. Ilia), rates 34. eersbille G. voc. ars-belle 40. -pel, -wang P. V. -pachk i. clunes 34. -bagg 29. arß-bogg 32. -back 30. Natio bort, slechte 38. Natis s. Nates.

Natiuitas (cf. Natale) crist tag 32.

versch. v. nateros id., var. naderos Natrix wasßer schlang 52. nater, versch. v. nateros id., var. naderos nader Meg.

[ocr errors]

Natta-re, -torium s. Nat-. Natur-a dy art V. a. 1420. -ari s. Complexio.

Natus boren, ghe b. 38.
Nauale s. Modius.

Nauci nusschale V. a. 14.20. außwüscheten 74. nauces eyn ars wuschs (X nepus) V. a. 1420. nausi kerenstal 33. kernfel 29. rauci cheren-vel 34., -veld 1.

Nauclerus schiff-er 30., -man 29 sim. hoffmann (umg.) 34. stawrman

Nassa rewse V. a. 1420. nasa V. a. 1420. ein reyschen 33.

*+Nasta s. Napta.

Nastul-a infel bendel 32. zom i. fibula etc.; -i sunt nodi knope (cf. nasculus knefel 9.); noscale i. fabula (st. fi-) in collo eyn hals bent (cf. nosca sim. Gl. m.) 37. nascula harnestel K. V.

Nasturtium (cf. Cardamum. Nardus.) kress m. Meg. crasse m. (Ed.); n. aquaticum (Ann.) burncrasse f.

*+Nauc-ola, -ula Gl. m. schiffli 32. Naueta i. portus 37.

*Naufragium frais in wasser alder die in wasser warent (mhd. vreise oft Waßersnoth) 41. schiffbruch 29. 110. scheffbrech 34. vndergeung des scheffs 52. schip-brook Kil. -eda-prok G. voc. -agare vndergen 52.

*+Naui-cularius-garius, -argus, -ta eyn schep mester 37.

*

Nauig-al (wie vectigal) schiff

« ZurückWeiter »