Skildring af folkrörelsen på Åland, 1808: en scen ur Suomis sista strid; med en öfversigt af Åland i allmänhet

Cover
Alb. Bonnier, 1852 - 127 Seiten
 

Ausgewählte Seiten

Andere Ausgaben - Alle anzeigen

Häufige Begriffe und Wortgruppen

Beliebte Passagen

Seite 57 - Gevärens blixtar, deras hemska dödsbådande sång, patrioternas jubelskri och kulornas dån, som återstudsade från klipporna *), allt detta i förening måste i nattens frid hafva framställt en scen, hvars intryck varit obeskrifligt hänförande!
Seite 60 - ... både i kroppsbildning, språk, lynne och uppförande, hvilka ofta på skilda trakter röjas mellan individer, dem man likvisst hänför till samma stam, en särskild uppmärksamhet. Så t. ex. visar sig hela Ålands närvarande befolkning vara rent Svensk, men detta allt oaktadt är allmogen nästan i intet pastorat alldeles lik den i ett annat uti omförmälde afseenden. Dessa afvikelser gå ända derhän, att verkliga motsatser inom Åländska folket kunna uppvisas.
Seite 24 - Den kallar jag en usel man, Som ej sitt segel sköta kan, Som rädd och blek på stranden står, Att dem icke heller till lands fattas mod, när pligten mot regent och fosterland dertill uppfordrar
Seite 56 - Sjelf tillegnade sig vår Aren och Gummerus hvardera en kosackhäst samt en sabel med silfver-kartusch och voro då först, såsom Aren uttrycksfullt anmärkt i den berättelse han meddelat mig om mannaålderns bragd, »dugliga krigare».
Seite 60 - ... förnyade ansträngningar; röster förnummos väl ifrån alla håll, men i dem bodde hämndens hot! Man kan ana, tänka, drömma till den tafla Åland under folkkrigets tid måste hafva framtett, men klart återgifva den kan man icke. Man föreställer sig stormen lifligl, men dess bild tecknade ännu ingen sa.
Seite 55 - Gummerus deremot blef den blott en uppmuntran till ännu strängare verksamhet. Med beundran se vi alla deras följande steg påminna om erfarna och öfvade fältherrars beräknande vishet. Och må vi under den...
Seite 54 - Nejdhardt var en man, rikt utrustad med alla de egenskaper, som pryda en utmärkt militär. Gummerus och Aren öfverlade, fattade af ett ögonblicks tvekan. Det var en af de dystraste stunder.i Åländska bondkriget.
Seite 56 - ... bröstanfall. Nattens ande hade redan dragit öfver jorden sin likväl under denna ljufva årstid genomskinliga slöja. Naturen, evigt trogen sina vanor, slumrade i sin gryende utveckling. Blott dess beherrskare vakade.
Seite 71 - Likt en bergsörn, som från sitt klippiga näste stämplar en säker undergång åt hvarje ovän, som djärfves nalkas dess tillhåll, bevakade emellertid vår tappre Arén Färjsundets granitstränder".
Seite 55 - Genom att i god tid besätta denna högst vigtiga punkt, som utgör en naturlig gränslinie mellan tvänne socknar och ej utan betydliga omvägar kan kringgås, ville anförarne afskära Ryssarne i östra delen af fasta Åland förbindelsen med deras landsmän i den...

Bibliografische Informationen